Släktkrönika
På grund av mitt historieintresse i allmänhet och min nyfikenhet på mina rötter i synnerhet kom jag att tillbringa en del tid vid kyrkoböckema och andra folkbokföringskällor. Jag kom ganska långt bak på både din farmors och farfars (Enettes och Gustavs) sida. Särskilt på Gustavs och hans mors sida (Nymansgrenen) fann jag en hel del spännande uppgifter. Vår släkt har till vissa delar bott i Höganäs-Väsby området i flera hundra år. Tack vare att vissa av våra gemensamma förfäder var klockare, kantorer eller kyrkvärdar så kan vi följa släktleden tillbaka till 1600-talet.
Lite översiktligt har jag delat in mina släktforskningsuppgifter i olika grenar enligt följande:
I fråga om grenarna 2-4 består källmaterialet enbart av folkbokföringsuppgifter från kyrkböckerna. Med Nymansgrenen är det annorlunda. Här finns ytterligare källor i form av en av kyrkböckerna synnerligen värdefull uppteckning av klockare och kantorer i Väsby församling. Dessutom finns det en bok med titeln "Nils Nymans samlade skrifter". Nils Nyman var född 1812 och en bror till Gustavs morfar. Boken finns dels på universitetsbiblioteket i Lund, dels på Höganäs stadsbibliotek.
Förutom släktträdet kan sammanfatta övriga uppgifter kring Nymansgrenen enligt följande:
Under 1600-talets senare del höll Sverige för fullt på med att erövra Skåne från Danmark. För att lättare kunna behålla de nyerövrade områdena satte den svenska statsmakten igång en slags etnisk rensning och försvenskning. Oppositionella element kördes ut och ersattes med svenskar som mer eller mindre tvångsvis utskrevs till de nya områdena. Bland de till Skåne tvångsförflyttade svenskarna fanns en trädgårdsmästare Nyman som utskrevs från Östergötland till Krapperups slott. Källorna ger ingen uppgift om vad den utskrivna trädgårdsmästaren hette i förnamn. Möjligen kan han ha hetat Petter eftersom detta namn förekommer i senare släktled.
Den förste Nyman som finns omnämnd i någon av de Skånska kyrkböckerna är Eric Nyman 1669-1739). Uppgift på födelseort saknas men det är inte otroligt att han föddes i Östergötland och att han kom till Skåne tillsammans med sina föräldrar.
På 1710-talet är Eric Nyman verksam som befallningsman vid herresätet Knutstorp i Kågeröd Den 18 juli 171 0 ingår han äktenskap med Christina Dahlström, 1676-?). Uppgifter om Erics eller Christinas syskon saknas. Möjligen hade Eric en bror vid namn Anders. Den 21 februari 1714 ingås nämligen äktenskap mellan Anders Nyman och Gunnel Ohlsdotter i Allerum
På Knutstorp föds den 16 juli 1712 Erics och Christinas första barn, en son. Vid denna tid innehas Knutstorp av Amiral-General-Löjtnanten Baron Cornelius Ankarstierna. Baronen är född i Sverige men av Nederländsk härkomst. Han föddes 1655 i Stockholm och var son till den i svensk tjänst varande holländaren Diderik Thijen. Efter en ganska snabb sjömilitär karriär adlades Cornelius den 26 oktober 1679. 1693 blir han friherre till Ousbyholm i Höör socken och herre till Knutstorp. När Erics och Christinas son döps bärs han fram av Cornelius Ankarstiernas hustru, Margareta Sparre. Som faddrar återfinns Baronens son, Cleas Ankarstierna och en pastorskan Helena Nenicia. Barnet får namnet Cornelius (1712-1778).
1719 flyttar Eric Nyman med sin familj till kronohemmandet 3 ¼ mantal Bräckegården i Väsby församling och samma år föds dottern Anna-Greta.
Comelius Nyman utbildas till trädgårdsmästare. Vid 23 års ålder är han tvungen att den 5 oktober 1735 ingå äktenskap i Kågeröd med Bengta Jänsdotter, 1713-1787). År 1736 är Comelius och hans hustru bosatt på Bräckegården som fortfarande innehas av Eric. Den 2 januari 1736 föds det unga parets första barn, en flicka som döps till Beata. Den 9 december 1738 föds sonen Petter. Vid dopet bärs pojken fram av Elsa-Maria Salling. (Mer om henne och hennes släkt nedan.)
1739 avlider Eric Nyman och kronohemmandet övertas då av Cornelius. Samma år föds dottern Margareta. Den 15 februari 1741 dör sonen Petter. Den 14 oktober 1744 får Cornelius och Bengta en ny son som även han får namnet Petter (1744-1817). Därefter får Cornelius och Bengta ytterligare fyra barn, Erik 1747, Johanna 1749, Stina 1753 som dör i späd ålder 1754 och Stina 1754. Av åtta barn kom sex att nå vuxen ålder vilket var en mycket god utdelning under denna tid och som kan vittna om ett visst välstånd.
På 1730-talet kan man se ett visst umgänge med klockarfamiljen Salling. Som ovan nämnts är Elsa-Maria Salling gudmor till Cornelius och Bengtas första son Petter (I). Umgänget står sig väl genom åren för 1770 gifter sig Petter (II) Nyman med Katharina Fredrika Boustedt, en dotter till Elsa-Maria Salling och kantorn Hans Olai Boustedt.
Elsa-Maria Sallings farfars far Anders Mårtensson,(1615-1685), var klockare i Väsby församling under åren 1640-1685. Han efterträddes som klockare av sin son Henrik Andersson Salling, (1659-1735).Henrik gifte sig någon gång under senare delen av 1680- talet med Margareta Bengtsdotter (1662-1745). Tillsammans fick de sex barn. Äldst var sonen Erik (1688-1771). Henrik var sedan kantor och klockare fram till sin död 1735. Han efterträddes som klockare och kantor av sonen Erik. Erik var gift med Helena Holm (1690- 1767). De fick tre barn tillsammans.
Äldst var Elsa-Maria Salling (1719-1750). 1728 föddes Anna Johanna och 1731 föddes Carl Fredrik som emellertid dog året efter.
År 1731 bestämde kyrkorådet i Väsby-Vikens församling att de till församlingens kyrka skulle inköpa ett stycke positiv (en orgel) och att församlingen skulle inrätta en organistsyssla. Orgelverket blev färdigt 1737 och kostade 450 silvermynt. Som organist anställdes 1738 en 21 årig yngling från Kungälv i Bohuslän vid namn Hans Olai Boustedt (1717-1795). Hans far hette Olof Andersson och var kantor i Kungälv. Hans gör således den långa flytten från Bohuslän till Skåne. Troligtvis åkte han båt. Det finns uppgifter att han strax före sin anställning i Väsby en tid verkade i Landskrona tillsammans med sin bror Ditlof Olai Boustedt.
Under sina första år som organist i Väsby-Viken var Hans inneboende i klockarbostaden. Elsa-Maria Salling var då en flicka i de övre tonåren. Dessutom saknade Erik Salling en son som kunde föra kantor/klockar traditionen vidare i släkten. Vidare stod det ganska snart klart att en liten församling som Väsby-Viken inte kunde klara av att i längden betala en anständig lön till en organist. Det rimliga var att klockar/kantor och organist tjänsten slogs ihop till en tjänst. Om det nu var av kärlek, av praktiska skäl eller båda delarna så gifte sig Hans den 8 december 1744 med Elsa-Maria. 1746 föds sonen Olof Magnus. 1748 föds sonen Henrik Andreas som dör i sitt första levnadsår. I ett brev 1749 till Lunds domkapitel påtalar Erik Salling sin organists svåra levnadsförhållanden och föreslår att Hans skall utses tillhjälpklockare. Ett kontrakt upprättas mellan Hans och Erik och Hans blir hjälpklockare mot en mindre ersättning.
1750 föds dottern Katarina Fredrika (1750-1820) och kort därefter avlider Elsa-Maria, endast 31 år gammal. Hans är således vid 33 års ålder änkeman och ensamstående med en fyraåring och ett spädbarn. Detta är nog förklaringen till att han året efter gifter om sig med den 26-åriga Maria Christina Sjöberg. Hans och Maria-Christina får under åren 1753-1763 sex döttrar och en son.
Den 13 november 1770 ingås äktenskap mellan Petter Nyman och Katarina Fredrika Boustedt. Det är troligt att Petter redan vid denna tid får ta över Bräckegården. 1771 avlider Erik Salling och Hans Boustedt blir ensam om klockartjänsten. 1778 avlider Cornelius Nyman och i vart fall från detta år är Petter ensam vid gården. Petter och Katarina Fredrika får under åren 1771-1790 åtta barn varav sex når vuxen ålder. Som femte barn föds 1781 sonen Cornelius (1781-?)
Cornelius växer upp på Bräckegården och trots att han endast är fjärde son är det ändå aktuellt att han får överta gården emellertid klarar han inte av att lösa ut sina syskon. Istället städslar han sig till soldat. Han var husar och innehade Ingelsträde soldattorp i Väsby församling. Redan som 18 åring ingår han äktenskap med en tio! år äldre bonddotter från Jonstorp vid namn Hanna Gudmundsdotter (1799-1835). Under åren 1801 - 1814 får de sex barn, varav Olof (1814-1883) är yngst.
1813 är det meningen att Cornelius skall ut i kriget i Tyskland men på grund av en skada blir han friskriven.
Om livet i soldattorpet kan man läsa i Nils Nymans samlade skrifter. Bl.a. följande:
" I ytterdörren fanns ett lås. De andra dörrarna hade bara träkolvar att skjuta för. Golven i köket och förstugan var av sten. I stugan fanns trägolv fast råttorna hade här och var gnagt hål på det. På södersidan fanns ett fönster. Eldstad fanns endast i köket. Vägglöss fanns i stora mängder och likaledes var huvudlöss vanliga. Barnen hade blemmor och utslag. Efter brödbak, emedan ugnen fortfarande var varm, brukade mor smörja in oss med salva och sedan köra in oss i ugnen. "
Cornelius lärde barnen läsa och skriva. Den tid soldaterna inte låg inkallade hade de skyldighet att för socknens räkning fungera som en slags ambulerande skolinrättning. I början av 1820-talet var utbildningstiden för vanligt folk ca 11 veckor.
Om söndagarna fick barnen stå kring Cornelius säng och läsa morgonbönen och dagens evangelium samt sjunga ett par psalmer. På soldattorpet höll de sex får vilka ofta fick tvillingar. Ull kardades och spanns till garn vilket i sin tur vävdes till vadmal. Tyget bars sedan till Munka-Ljungbys stamp där det bereddes.
Om söndagarna gick folk i kyrkan. På väg från kyrkan besöktes krogar och det hände ganska ofta att kyrkobesökarna inte kom hem förrän på tisdagen.
1835 blev Cornelius änkling. Efter några år gifte han om sig och fick ytterligare två barn.
Olof fick arbete vid Höganäsbolaget och gifte sig med Hanna Andersdotter med vilken han under åren 1845-1854 fick fyra döttrar och en son. En av döttrarna hette Katharina (1847- 1939) och var mor till Gustav Ebbesson. Katharina levde ända fram till 1939 och var ända fram till sin död pigg och obruten.
Hur gick det då med klockaretjänsten. Hans Boustedt hade den fram till sin död 1795. Därefter övertogs den av hans son i andra giftet, Göran Boustedt (1763-1829). Göran efterträddes i sin tur av sin son Hans Rickard Boustedt (1792-1854). Därefter gick sysslan ur släkten och övertogs av folkskoläraren Jöns Peter Nyman, som trots namnet troligen inte är någon av våra Nymannar.
Jag har ovan försökt sammanfatta min vetskap om våra gemensamma förfäder i Väsby-Höganäsområdet. Det finns säkert mycket fler uppgifter att vaska fram ur de ganska generösa källorna.
Magnus